|
|
Göteborg Kronhuset Rotaryklubb |
|
Hållbar framtid Socialt och materiellt renoveringsprojekt i Dalsland
Vår medlem Ola Johansson har presenterat detta projekt för klubben, som beslutat att följa och stötta projektet.
Projektnamn: Hållbar Framtid Diarienummer: 2008-3050607
Sammanfattning: Projektidén har som syfte att erbjuda tio stycken brottsintensiva ungdomar i ålder 16-18 år, i det här fallet män, att bryta den negativa spiralen i sina liv och att hitta en väg till arbete eller utbildning. Vi vill med projektet skapa förutsättningar för dessa ungdomar i utanförskap att med hjälp av upplevelsebaserad inlärning samt daglig påverkan av vuxna förebilder skapa förändring. Den enskilde individen erhåller därmed möjlighet att, i en stödjande miljö, gemensamt verka för att förbättra sin situation och sina framtidsutsikter. I den stödjande miljön samverkar dessa ungdomar tillsammans med andra aktörer för att skapa en positiv identitet, tillhörighet, trygghet och ett eget ansvar för att bryta den negativa spiralen. De berörda skall själva kunna definiera sina val, vad de vill utveckla och förbättra i sina liv och vilka behov de har. Vi utgår från de berördas synvinkel och inte från experternas. Detta gör att vi undviker ett ovanifrån perspektiv, vilket förankrar processen hos deltagarna själva (Haglund & Svanström, 1995). Genomförandet kommer först att ske genom en kort och förhållandevis intensiv period där ungdomarna först får skapa sig ett ”rum”, där utbildning/utveckling av gruppen kommer att ske under 1-2 veckors tid. Denna period bor och verkar ungdomar och vuxna i lappkåtor för att tillsammans forma gruppen med hjälp av grupprocessen. Lärandet för ungdomarna kommer att ske både på individuell nivå och på gruppnivån. I olika former av grupprocesser, inlärning av sociala färdigheter, ett kognitivt förhållningssätt där utbildad och erfaren personal aktivt arbetar med ungdomarna. I dessa faser kommer det på ett naturligt sätt komma fram olikheter och där grupprocessen kommer leda fram till en ökad förståelse och en större kompetens. Efter två veckor skall ungdomarna bege sig till ett obebott torp, där de i den utvecklade stödjande miljön (tillsammans med vuxna) skall utvecklas för att uppnå projektets och ungdomarnas gemensamma mål. Lärande och stödjande miljö är pedagogiskt främjande i den mån att det skapar möjligheter för ungdomarna att lära för livet. Den viktigaste delen av en lärande miljö blir den vuxna förebild som kommer att möta ungdomarna i sitt boende. I det program som de ska följa i två år ingår ett aktivt lärande, samtidigt som de kommer att få bidra med sin egen kunskap och kompetens i arbetet med att utveckla en modell (projektets modell). Lärandet för ungdomar kommer att ske både på individuell nivå samt på gruppnivån. Sammanfattningsvis skall genomförandefasen innehålla följande moment:
Projektarbetet skall främja ett gränsöverskridande nätverk mellan aktörer från näringslivet, ideella sektorn samt offentliga sektorn. Då detta är ett samarbetsprojekt mellan en storstad och landsbygd blir det ytterligare en möjlighet till kompetensutveckling. Genomgående kommer den lärande miljön att vara i dialogform där var och en får vara delaktiga och där får möjlighet till att bidra med sin specifika kunskap. Ett av de pedagogiska verktyg vi valt att integrera i projektet (främst i fas 2, men även till viss del i fas 1) är Mattesmedjan AB i Bengtsfors. Mattesmedjan är ett verktyg format för detta projekt som skall innehålla tre olika utvecklingslinjer som skall tvinnas samman på ett för ungdomarna fördelaktigt sätt. De tre stegen innefattar:
· Enklare vardagsmatematik (1), där det första steget är praktiskvardagsmatematik och problemlösning på ett roligt, pedagogiskt och kreativt sätt. · De ungdomar som vill komplettera sina grundskole (2)- eller gymnasiebetyg (3) eller gå vidare mot en utbildning erbjuds möjligheter att läsa olika matematikkurser på Mattesmedjan. På detta sätt kan ungdomarnas kompetens både teoretiskt och praktiskt öka väsentligt.
Strategiskt påverkansarbete - Vi avser att utveckla en modell med arbetssätt och metoder som är konkreta och tydliga, och därmed överförbara. En avgörande del i projektet blir därför att noggrant genomföra implementering av arbetet. Spridningen av resultaten och påverkan ska i första hand riktas mot beslutsfattare och politiker, till att börja med i Västra Götalands Län. Vårt arbete skall hantera ett komplext problemområde med en målgrupp som ofta har mycket låg prioritet i de insatser som görs, samtidigt som de tar stora resurser i anspråk. För målgruppen är det av stor vikt att resultatet får en omfattande spridning till strategiska mottagare. Spridnings- och påverkansarbetet ska börja samtidigt som genomförandefasen inleds och ska finnas med som en viktig och konkret del i projektplanen som tas fram under förprojekteringsfasen. I början kanske bara som en liten del av det totala projektarbetet, för att under slutskedet vara den huvudsakliga aktiviteten.
Representanter/ Samarbetspartners:
Transnationellt arbete – organisationen East Potential med representant Andy Palmer besökte styrgruppen i Sverige. Styrgruppen fick en genomgång om hur deras organisation är uppbyggd, hur de arbetar, vilka resurser de har och hur de får sin ekonomi att gå ihop. I sitt träningsprogram för ungdomar ingår utbildning, träning, anställning, livskunskaper och support. Syftet med mötet var att utbyta information och erfarenheter och lära känna varandra. Längre fram i projektet är det tänkt att samarbetet inleds på olika nivåer såsom individ-. grupp-, organisationsnivå som politiskt på lokalt och regional nivå.
Förprojekteringens resultat: Under förprojekteringsfasen har vi arbetat för att bygga upp ett nätverk mellan oss och olika människor samt letat samarbetspartners. Vi har arbetat undersökande och kartlagt vilka behov för projektet som finns. Vi har även undersökt möjligheten att genomföra projektet på den tänkta platsen genom att där ta kontakt med grannar och kommun, med blandad respons. Syftet med detta arbete var att skapa en modell för att ge specifika ungdomar som står mycket långt från den ordinarie arbetsmarknaden en chans att komma tillbaka på liknande villkor som övriga ungdomar i samhället. Detta skulle genomföras genom att olika aktörer samverkade för att föra den unge framåt i sin utveckling. De olika aktörerna skall med sina kunskaper och resurser se till att den unge ges möjlighet till positiv utveckling i form av utbildning, lusten att lära samt att hitta en plats i samhället. Att projektet genomförs på den relativt långa tiden (2,5 år) har som syfte att ge ungdomen en större chans, genom påverkansarbete med vuxna förebilder, att komma till rätta med sitt liv och återta en plats i samhället. Att projektet genomförs en längre bit ifrån ungdomens hemort ser vi också som en positiv aspekt (i detta fall planeras projektet att genomföras i Dalsland på ett förfallet torp/ödetorp som disponeras av Karlstad Stift). All personal skall genomgå en orienteringskurs med kognitiv beteende terapiinriktning (KBT) som ger den blivande personalen en översikt av grunderna i kognitiv och beteendeinriktad psykoterapi (terapi som fokuserar på att förändra tankar, vanor och beteenden för att hjälpa människor att leva ett bättre liv). samt en UGL-utbildning (utveckling av grupp och ledare), som är en grundläggande ledarskapsutbildning, används bland annat inom försvarsmakten.
Jämställdhetsintegrering: Jämställdhet är en viktig del av arbetet med ungdomarna, då det också handlar om värderingar och hur ungdomarna gemensamt samverkar. De manliga och kvinnliga förebilderna för ungdomarna kommer att ha en betydande del i hela utvecklingsprocessen. Verksamheten och ungdomarna kommer att utvecklas gemensamt genom hela grupprocessen och där värderingsfrågor ytterligare kommer att få en betydande roll. Ungdomarna och personalen kommer tillsammans gemensamt växa och effekten kommer ge förändring för både ungdomarna som de vuxna. Samverkan och delaktighet är en betydande roll genom hela processen. Arbetet kommer att ledas och organiseras av såväl processledare och personal.
Tillgänglighet för personer med funktionshinder:Projektet är utarbetat så att det även passar personer med exekutiva funktionshinder som exempelvis ADHD, ADD, Damp och Aspergers syndrom mm. Personalen kommer att ha rätt kompetens och vara införstådda i vilka problem som kan uppstå i mötet med dessa personer, samt hur de skall bemötas.Projektet vänder sig inte till ungdomar med fysiska funktionshinder eftersom att hela projektet bygger på ett fysiskt engagemang och verksamheten med att renovera en primitiv ödegård inte lämpar sig för personer med dessa funktionshinder. Det kan dock komma ifråga att även lämpa projektet för personer med fysisk funktionsnedsättning i senare versioner.Projektdeltagarna, ungdomar, projektledning och personal ska genom informationsmaterial och utbildning göras kunniga om tillgänglighet för funktionshindrade.
Programkriterier:
Vi avser att utveckla en modell med arbetssätt och
metoder som är konkreta och tydliga, och därmed
överförbara till liknande projekt. En avgörande del
i projektet blir därför att noggrant genomföra
implementering av arbetet. Spridningen av resultaten
och påverkan ska i första hand riktas mot
beslutsfattare och politiker, till att börja med i
Västra Götalandsregionen. Vårt arbete skall hantera
ett komplext problemområde med en målgrupp som ofta
har mycket låg prioritet i de insatser som görs,
samtidigt som de tar stora resurser i anspråk. För
målgruppen är det av stor vikt att resultatet får en
omfattande spridning till strategiska mottagare. Vi har under förprojekteringen främst arbetat med att knyta kontakter och skapa nätverk med framtida samarbetspartners. Vi har fått en insikt i hur vi skall kunna integrera skolarbete i det praktiska arbetet vid torpet. Vi har lärt oss hur vi skall kunna integrera flera olika professioner i projektet för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för ungdomarna. Genom att använda människor från olika professioner vet vi att kunskapskvalitén kommer hålla måttet. Vi anser även att det är av högt värde att personalen har hög trovärdighet för ungdomarna, något som vi anser underlättas av att vi använder specialutbildad personal.
Uppföljning under förprojektering: Vid första styrgruppsmötet gjorde vi en projekt och handlingsplan samt bokade in våra styrgruppsmöten. Den planen har vi följt genom hela projektet och vi har hela tiden kunna ligga ett steg före i planeringen. Uppföljning har skett dels på styrgruppsmöten där vi har avrapporterat och stämt av från olika möten med bl a samarbetspartners. Vi har kontinuerligt stämt av ansökan till EU. Vid styrgruppsmötena har representanter från Karlstad stift samt tjänstemän från Göteborgs och Bengtsfors Kommun deltagit.
Andra erfarenheter: Ett stort engagemang har visats från våra samverkanspartners och det finns en vilja att göra en god insats, inte med pengar men däremot med material och spetskunskap inom våra partners intresseområden. Det som hittills har gått mindre bra är att få med lokalbefolkningen som uppfattar projektet som ett hot. Vi vet dock av egen erfarenhet att denna sorts projekt brukar mötas av viss skepsis från lokalbefolkningen i början, detta har dock vänt till en positiv inställning när de är mer insatta i vad det handlar om.
Kontaktpersoner: Kjell Johansson eller Stefan Åberg, processledare.
|
|
